Godmorgon på er alla fina. Har fått sova hyfsat inatt iallafall.

Igår var jag som sagt på Skansen med ungarna.. Eller vänta.. Nej, jag var på Skansen med Skalman och en duracellkanin.. För så var Sanna. Hon var som en duracellkanin på uppåttjack. Och så var Andreas, som Skalman fast utan klockan.
För hon sprang runt som en galning och skulle titta på det ena djuret efter det andra. Medans Andreas i sin tur såg ut som om han ville ta en powernap på varenda parkbänk han såg.. Men tro inte hon gjorde som vi andra gör, tar rundan som man ska så man hinner se alla djur..

Nej då nej då.. Här skulle det ses älgar, för att sen titta på lillskansen, för att sen se björnarna, tillbaks till älgarna, uttrarna, sälarna, älgarna igen, lodjuret, lillskansen, uttrarna igen..

Ja, ni ser ju själva. Ingen logik. Bara en massa spring i benen.. Jag och min Skalman försökte hänga med så gott det gick. Lätt var det inte, men vi tappade ju aldrig bort varandra iallafall.. Så inget svinn denna gång heller.. Tack och lov..

Till slut bestämdes det iallafall att vi skulle ta oss ner till torget, där alla karuseller finns.
Men har ni tänkt på vad många lekplatser det finns på Skansen som bara måste lekas med, på vägen till torget?

Först var det ju bilarna på Bollnästorget som bara måste styras av Sanna. Jag och Andreas satte oss på en parkbänk för att vila benen liten, så jag gav Sanna en tjuga att åka för. Hon sprang iväg,gladare än gladast. Men kom tillbaks efter ett par minuter med en uppsyn som skulle kunna skrämma iväg ett åskmoln, utan att ge ett pip ifrån sig.

Försökte förtvivlat få reda på vad som hänt, men hon bara grät och menade på att killen som skulle ta betalt hade inte förstått henne när hon kom fram och sa nåt i stil med: Mmmmm…

Hade faktiskt väldigt svårt att hålla mig för skratt, men jag tror att även om jag nu känner min dotter, så hade jag nog haft  svårt att förstå vad Mmmmmm betyder, om hon kommit fram till mig och sagt så..

Hon drog med mig till dessa bilar för att få hjälp och folk i vanlig ordning stirrar. Och då menar jag inte bara stirra för att barnet skriker, utan stirrar ogillande. Såg framförallt två kvinnor som stirrade på Sanna med avsmak i blicken där hon kom med tårarna trillandes och snoret hängandes. Åh, vad jag ångrar att jag inte stirrade tillbaka med samma avsmak i min blick mot dom två..  Det här börjar bli vardagsmat för oss. Att folk stirrar. Men det är fortfarande lika jobbigt..

Tack och lov höll jag mig lugn iallafall och på så sätt kunde jag till slut få Sanna lugn och hon äntligen kunde få åka på dom älskade bilarna..

När hon fått åka dessa bilar 4 gånger, så sa jag att nu måste vi börja röra på oss, mot torget. Det började nämligen bli väldigt mycket folk. Allsång på Skansen heter ett program som sänds på tisdagar och naturligtvis var vi där på en tisdag…

Hon hörde hur artisterna spelade på scenen och ville dit och kolla. Men på vägen dit hann hon med en liten lekpark att springa omkring på.. Alltså, den där ungen har näsa för sånt, för faktum är att jag har aldrig sett den där lekparken förut. Kan hända den är ny för i år, men hur hittade hon just den, just där, just då?

Där stannade hon en stund och lekte. Till och med Andreas sprang omkring där, så det var ju bra. Han som annars alltid föredrar att leka Skalman.. Det vill säga, ta det lugnt.. Gärna ta en powernap någonstans på vägen, på någon bänk som sagt..

Nåväl, när hon hade lekt färdigt där, så hörde hon att musiken drog igång igen och ville dit. På vägen dit, ytterligare en gång, hittade hon nu en liten blomsterpark där det flög omkring fjärilar, så där ville hon stanna och titta och gå omkring.. Stannade kanske 5 minuter, för nu drog musiken på scenen igång ordentligt, så nu ville hon dit. Hon sprang i förväg och jag och min Skalman kom efter, gåendes, långsamt.. Hittade henne nästan framme vid scenen. Där ville hon stanna och titta på när dom sjöng. Jag förklarade för henne att dom just nu bara repeterar för att sedan, om några timmar, stå där och spela på riktigt så att säga, och så länge kan vi inte stanna. Hon gav med sig, så vi började återigen vår vandring mot torget.

Men kan ni gissa vad hon hittade på vägen dit?? 

Ja, ni gissade alldeles rätt.. Hon hittade ytterligare en lekpark, där hon ville leka. Där åkte hon rutchkana, sprang i en labyrint för att sedan stanna framför en gungbräda som hon absolut ville gunga på. Just då var den upptagen av två killar som gungade och både jag och Skalman försökte få henne därifrån. Han genom att vilja dra henne, jag genom pedagogiska argument. Inget hjälpte kan jag ju säga.

Till slut fick vi med henne genom att locka med att hon kunde få åka kättinggungan på torget istället. Och då blev det åter fart på min lilla duracellkanin på uppåttjack.

På torget så skulle vi köpa biljetter då, men dom kan endast köpas via alla dessa lottstånd som finns där. Så naturligtvis ville Sanna ta en lott. Hon hade spanat in en leksakskarusell som hon bestämdes sig för att den skulle hon vinna. Men då den var förstapriset och du kan köpa typ tusen lotter x 20 kronor för en remsa och ändå inte vinna förstapriset, så kan ni ju räkna ut själva hur oddsen är för det… Men hon hade bestämt sig och så började det igen. Ilska, frustration över att endast vinna 3:de pris, tårar som sprutade och snor som hängde. Tänk er Helena Bergström, så förstår ni vad jag menar..

Dramaqueen på högsta nivå..

Och som vanligt, folk som stirrade. Till slut var jag tvungen att förklara för tjejen i ståndet att Sanna har ADHD, och tack och lov mötte jag nu en tjej som förstod. Hon hade nämligen ADHD själv. Gud tack för att få möta en förstående människa..

Efter många om och men så fick jag tillslut Sanna därifrån genom att köpa dessa biljetter så att hon och Andreas kunde åka kättinggungan..
Sen hade Skalman och duracellkaninen bestämt att vi skulle spela på chokladhjulet.
Och ja, det gick väl bra där kan man väl säga..

Två kilo choklad fick vi med oss hem. Men även där vid chokladhjulet så fick Sanna sitt 3:de utbrott. Hon gillar inte just den chokladen vi vann, utan ville ha enbart mjölkchoklad.
Så där står jag med två ungar som vill två olika saker. Vem ska man tillfredställa i ett sådant läge?

Andreas blev helt förtvivlad och började gråta och skrika nåt om att Sanna minsann alltid ska få det hon vill ha, medans han själv aldrig får det.. Suck.. Som tur var vann vi även 2 stycken 3:de pris, så Sanna blev nöjd med 2 stycken 100 grams chokladkakor och Andreas kunde stolt få bära den stora tvåkilos chokladen.
Så var alla nöjda och glada.. Men gissa om jag var trött, både i själen och i benen..

Tack och lov hade Erik varit så snäll att han kom till Skansen för att hämta upp oss efter sitt jobb, så jag slapp åka med dessa två illbattingar på buss och tåg hem..

Försökte prata med Erik igår igen, om ett tips jag hade fått av en väninna. Men det gick inte. Han slog ifrån sig direkt och menade på att jag har ju aldrig sagt till honom förut om exakt vad det är jag vill ha hjälp med.. Vilket jag inte gjort annat dom senaste två åren…

Det går inte att nå fram till honom och få honom att förstå. Så vad kan jag göra?

Nu ska jag iallafall bara ta det lugnt. Barnen sover fortfarande och jag njuter av tystnaden och lugnet som rådet just nu..

Ha en underbar onsdag.. Kram

Godmorgon på er alla fina. Det regnar idag också, vilket jag tycker känns trist. Vill ha mer sol och mer värme. Har bestämt mig för att inte klaga hur varmt det än blir, då vintern var,  i mina ögon, fruktansvärd.

En gång i tiden hade jag bestämt mig för att när jag är 40 så ska jag ha ett hus i Spanien någonstans som jag kan åka till den första oktober varje år, för att sedan komma tillbaks till Sverige runt den sista april. Men det sprack.. Är snart 43 och har inte kommit ett steg närmare det huset, så jag får stå ut med att det är kallt typ året runt i det här landet..

Nåja, skit samma. Det var inte det som mitt inlägg skulle handla om utan jag tänkte berätta lite om vad som hände igår.

Hade en tid bokad hos frisören klockan tio, för att bleka slingor i håret. Hade ju försökt att skaffa en blond frisyr nu till sommaren, men det misslyckades. Jag blev rödhårig istället och då jag inte gillar den färgen på mig, så färgade jag mitt hår mörkt igen. Också mycket för att min son tyckte jag passade bättre i mörkt.

Men så visade det sig att solen blekte mitt mörka hår så pass mycket att det nu skulle fungera att bleka slingor. Sagt och gjort. Och nu äntligen blev håret nästan så ljust som jag ville ha det. Man ser lite av det röda i det, men det är inte så farligt. Blev nöjd, men sonen gillade det inte. Inte heller maken, som sa att det kunde bero på att dom är så vana att se mig mörk, så dom kanske måste vänja sig vid denna färg också. Dom enda som tyckte jag blev fin var, förutom jag själv, min dotter och ett gäng alkoholister som satt på en bänk..

Jo, faktiskt. När jag var på väg hem så passerade jag dom, varpå en av dom ropade Hej till mig. Jag hälsade tillbaka och sen fick jag höra: ”Vad vacker du är”..

Där har jag passerat dom massor av gånger, men inte förräns jag blev blond fick jag veta att jag var vacker.. Hur ska jag tolka det, tycker ni??
Jag tog det som den komplimang det var menat och kände mig ännu finare..

En av anledningarna till att jag blekte slingor, var för att det var planerat för en utgång igår. Men det hade blivit ändrat, så vi var ute i fredags istället. Var på en grekisk restaurang på söder, som hade helt fantastisk mat. Faros hette den. Underbara kypare också. Jag var där med Jeanette och Camilla. Två underbara väninnor som jag hade förmånen att få lära känna på en bloggträff anordnad av Magdalena Graaf, i januari.

Så istället för utgång i går så bestämdes det att hela familjen skulle gå på bio istället. Tänkte se Shrek den 4 i 3D. Med svenskt tal, då Sanna annars har väldigt svårt att hänga med i vad som händer.
Sagt och gjort, jag bokade 4 biljetter till klockan 15 på Rigoletto i Sthlm. Var där en timme innan för att hämta biljetterna.
När filmen sen började så visades den med engelskt tal iallafall.. Hallå? Vi hade ju köpt till filmen med svenskt tal?

Såg att det var några föräldrar som sprang ut och sa till. Filmen stoppades och vi väntade på den svenska versionen. Då kommer det in en tjej och talar om att licensen för att få visa den på svenska hade gått ut och att dom mailat om att få ny licens så vi kunde se filmen. Sa att om 10 minuter så får vi svar.

När så tio minuter hade gått, kom hon in igen och sa att, tyvärr kunde dom inte få tag i filmbolaget för att låsa upp filmen, så nu hade vi två val. Antingen gå nu och då få pengarna tillbaks eller se filmen med engelskt tal och bli kompenserade med nya biljetter som plåster på såret. Jag frågade Sanna vad hon ville, då det är hon som har svårast att förstå engelskan.

Hon ville sitta kvar och se filmen ändå. Jag sa till henne att hon kommer ju inte förstå vad dom säger, men det struntade hon i. Så vi satt kvar och tittade på filmen.
Men det kan jag ju säga att det där med 3D effekten inte var så där hopp-i-höjden bra att se.

På vissa ställen var det som att se den utan 3D och på vissa ställen var det helt fantastiskt..

När filmen sen var slut, så skulle vi då gå till kassan för att få ut nya biljetter.
Och här måste jag faktiskt ge en ros till SFbio, för att vi fick nämligen 2 nya biljetter. Var..
Totalt 8 biljetter.. Att användas inom 3 månader visserligen, men bättre än inget alls, eller hur?

Och eftersom det regnar och är allmänt tråkigt väder ute idag, så har vi bestämt att gå på bio även idag. Draktränaren. Ska se om den finns i 3D med svenskt tal.. Den kan vara skitkul att få se i 3D.
Jag och Andreas såg den som vanlig film och effekterna i den filmen tror jag kommer bli fantastiska..

Så håll tummarna på att den filmen finns att se med svenskt tal i 3D..

Kram på er..

Godmorgon på er. Igår kom min älskade dotter äntligen hem igen. Efter att ha tillbringat 4 veckor med farmor och farfar, med undantag för en natt hemma, så är hon nu hemma igen för att stanna..
Brun som en pepparkaka var hon..

Andreas, som annars alltid bråkar med henne, gav henne en kram. Det märktes att även han saknat henne. Dessutom hade Sanna, som vet vad Andreas gillar, skapat en baseballklubba till honom, att använda vid en eventuell zoombieinvasion. Så kramen var väl till största delen som ett tack för klubban..

Men trots att jag saknat henne och tycker det är skönt att ha henne hemma, så fick jag ändå ett litet utbrott på henne redan igårkväll. Hon hade nämligen glömt en teckning i farmors bil. En teckning som var menat som en present till mig.

Hon satt på stolen i köket och grät hejdlöst och försökte med alla medel få mig att ringa farmor för att be henne vända tillbaks hit så att hon kunde ge mig presenten.
Jag försökte i min tur förklara för henne att klockan var en bit efter 11 på kvällen så jag trodde inte att farmor skulle vända om.
Sanna blev om möjligt ännu mer ledsen och vägrade att lyssna på något jag sa alls. Jag försökte och försökte förklara, men det var som att prata med en vägg.

Till slut ruttnade jag och stängde in mig i sovrummet. Efter några minuter gick jag ut igen och då äntligen hade hon lugnat sig så pass att hon kunde lyssna..

Jag fick henne till slut att förstå att farmor kommer inte vända om, bara för att Sanna ska få ge min present till mig, däremot kan jag ringa farmor och kolla om hon kan leta efter teckningen, spara den, så åker Sanna och Erik ut i eftermiddag och hämtar den.

Det blir lättast så, eftersom Erik har bilen då han jobbar.
Sagt och gjort, jag ringde farmor som mycket väl kunde tänka sig att kolla efter teckningen och spara undan den åt henne..

Så vi får se hur det blir idag.. Ännu har hon inget sagt om teckningen.
Just nu sitter båda två i sovrummet och prata och dom håller en låg nivå på pratet. Hoppas det håller i sig hela dagen, att dom kan umgås utan att börja bråka.

Nu ska jag fortsätta här hemma. Har tvättstugan idag, sen blir det utgång ikväll. Ska träffa två av mina väninnor jag lärde känna på Maggans bloggträff i januari.

Ibland kan det vara rätt skönt när man bara är ett par stycken som sitter och snackar..

Ha en härlig fredag och helg.. Kram 

Hej på er.. Vad tråkigt det känns nu när det blivit svalare ute. Vill ha tillbaka solen. Vill sola mer. Tycker inte att jag är tillräckligt brun än.. Men men, det kanske kommer fler sköna dagar att sola på..

Fast å andra sidan är det just nu bara bra att det är lite svalare, eftersom jag igår tatuerade mig..

Yepps, tatuerade in barnens namn på vänster armen, uppe vid axeln. Skiter fullständigt i vad andra tycker. Det är jag som ska bära denna tatuering och då är det jag som ska trivas med den.
Om ni har problem med det, ta det med er terapeut, eller respektera mitt beslut. Klaga inte, för vi är alla olika..

En annan sak jag kom att tänka på, för att knyta an lite till det jag skrev om igår, var en kommentar Agnetha lagt på Hasses inlägg igår..

Nämligen, vad skulle hända om Hasse blir ihop med en tjej som är smal, men går upp kraftigt i vikt under förhållandet? Avslutar han det då eller håller han ihop med henne ändå? Eller att tjejen är som Hasse, enbart letar smala killar, blir ihop med Hasse och Hasse går upp i vikt?

Det undrar jag med. Hoppas Hasse svarar på den frågan. Och hoppas han inte är SÅ ytlig, att han faktiskt dumpar tjejen på grund av det då… Och hoppas tjejen inte är så ytlig att hon gör detsamma..

Sen sa maken till mig igår att jamen, om han blir ihop med en ”tjockis” så kanske han kan få henne att gå ner i vikt genom att dom kanske tränar tillsammans..

Började fundera på det och kom fram till att nej, då gör han om henne till någon hon inte är. Om inte hon vill gå ner i vikt förstås..
Men om hon trivs med att vara kurvig, varför då göra om henne för att få henne att passa in på sitt eget ideal?

Killar som gör så ger jag inte mycket för. Visst måste man anpassa sig, men inte så mycket att man ska börja forma om människor man är tillsammans med.
Då är det inte längre mig du vill ha. Du vill ha en nickedocka, för om du inte vill ha mig som jag är, är det inte mig du vill ha, så låt mig då gå…

Men försök ALDRIG att göra om en annan människa. Då är det bättre att ta itu med sina problem först, så att man kan respektera att alla ser olika ut och det är så det ska vara..

Nu ska jag göra mig iordning. Jag och Andreas ska ner till centrum och äta lunch, köpa nya byxor till honom, sen ska jag klippa mig.

Ha en fortsatt underbar tisdag.. Kram

God morgon på er..

Nu har det blivit sådär igen att jag inte skrivit på några dagar, men jag har föredragit att vara ute i solen framför att sitta inomhus och kolla på datorn..

Som ni kanske kommer ihåg så skrev jag ju ett inlägg angående Hasses blogginlägg, om det här med ålder. Att var och en bör göra det som känns bäst.

Jag frågade hur han skulle reagera om något av hans kompisar skulle presentera en dejt som tydligt bär på ett antal kilon för mycket, eller om han själv skulle falla för en sådan tjej.

Han svarade ärligt, vilket är tacksamt, att nej, han skulle inte kunna dejta en ”tjockis”, därför att för honom är det viktigt med fysisk attraktion. Inget fel i det, absolut inte.
Alla har vi ju våra ideal, mer eller mindre. Saker som vi går igång på.
Men ändå någonstans kände jag att han känns begränsad i sitt utbud av tjejer, om han enbart ser till det yttre..

Skönheten sitter som bekant i betraktarens ögon, men om man bara går på det yttre, och har gjort så, men förhållandena ändå inte fungerar kanske man ska ”think outside the box?”
Söka sig utanför sitt eget sätt att tänka.

Så vart det för mig och det blev min stora lycka i livet, att jag kunde se bortanför det som jag hade som ideal..

Innan jag träffade Erik, så sökte jag kärleken endast bland män som var långa och mörkhåriga, gärna med blå ögon. Det var mitt ideal..

Efter att jag brutit upp från ett förhållande, 8 månader, med just en sådan kille, så var jag på jakt igen..

Jag gick på krogen och raggade helt enkelt. Jag har aldrig varit särskilt blygsam med att jag raggar eller ens vågat erkänna att jag haft one-night-stands.
Det är min rättighet som kvinna att få leva ut mina sexuella lustar, utan att få stämpeln som dålig kvinna. Det får man bara från personer som själva inte vågar, eller har otroligt taskig självkänsla. Som bara måste trycka ner andra, för att själva få må bra.

Sådana människor klarar jag mig utan.

En sen vinternatt i februari 1994, så drog jag med en kompis ut på favoritkrogen för att bokstavligt supa skallen i bitar. Hade nämligen fått ett väldigt tungt besked tidigare på dagen, som jag hade svårt att ta..

Som vanligt, så spanade jag efter killar som var långa och mörkhåriga. Är själv 180 lång så då kanske ni förstår..

In på denna krog kom så en annan kompis, som jag kände lite grann. Han hade i sin tur en kompis med sig, som jag började prata med. En kille som var söt, men inte tillhörde mitt ideal.. Men fy i gatan, vad hårt jag föll..

Från att enbart letat efter killar som var långa, mörkhåriga och med blåa ögon, slog jag i backen rätt häftigt, när jag upptäckte att jag nu fallit stenhårt för en kille som var kortare än mig, blond och knubbig..

Hade definitivt inte räknat med en sådan käftsmäll.. Men nu, 16 år senare sitter jag här med samma karl som jag då föll för.. Och kommit fram till att man inte alltid enbart ska koncentrera sig på sitt såkallade ideal, för man kan missa dom riktiga guldkornen då.

Dessutom, det måste ju till att denna långa,mörka man med blåa ögon även är intresserad tillbaka för att det ska kunna bli något.

Alla behöver kärlek, alla vill kunna få känna den där pirrande känslan som uppstår när man träffar någon som man faller för, eller enbart känner fysisk attraktion för, men jag tror att det måste till något mer för att det ska fungera. Att låsa sig så är inte bra..

Nu menar jag inte på att Hasse ska börja ragga på mig, eller ens att jag hoppas det. Men visst tusan är karln sexig.. Jag är gift, inte död..
Jag är ännu så länge lycklig med min korta blonda knubbis till make, att jag är inte intresserad av att ha någon annan. Kompis, ja, men inte mer.

Jag önskar verkligen Hasse all lycka han kan få i sitt liv, för han är en riktigt skön kille.. Och jag tror att den tjej som till slut får honom, inte på något sätt kommer att bli besviken.. Men samtidigt tror jag Hasse, och många med honom nog behöver öppna ögonen även för tjejer som inte har blont hår, eller storlek 30 i kläder.. Alla tycker ju fortfarande att Marilyn Monroe är sexig.. Och hon hade storlek 44 i kläder.. Lite skillnad mot dagens modeller kanske??

Avslutningsvis vill jag skicka all kärlek till Hasse för att han var ärlig i sitt inlägg och står för det. För det är det inte många killar som gör. Dom ljuger och skarvar för att få tjejerna dit dom vill.. Önskar dig allt gott Hasse och hoppas du hittar det du söker..

Naturligtvis önskar jag er mina kära bloggläsare detsamma.. Kram

Hallå på er.. Idag när jag surfade runt för att läsa lite bloggar hittade jag den här:  http://overcoming.blogg.se/

Hon skrev om en sak som även jag tycker är viktig och det är det här med mobiltelefoner och bilkörning.  Det inlägget kan ni läsa om HÄR

När ni gjort det, så följ hennes rekommenderade länk och SKRIV PÅ!!
Jag vill inte riskera mitt eller mina barns liv på grund av en oansvarig förare..

Jag gick in och skrev på. Blev nummer 374705, som har skrivit under.

Så gör det ni med. Det kan vara ert liv som står näst på tur. Vågar du ta den chansen?

Kram

Godmorgon alla fina. Hoppas ni fått sova gott inatt..

Själv har jag faktiskt fått sova bra, om än varmt.. Jag somnade kanske vid halv elva-elva igår och vaknade inte förräns vid halv sju..
Så skönt att kunnat få sova hela natten.. Andreas har barrikaderat sig i köket. Han sa det igår att han vägrar sova i sin säng, för det blir alldeles för varmt. Han har en loftsäng och sover då två meter upp och där är det verkligen helt stilla och alldeles för varmt.
Så igår kväll hade han släpat ner sin madrass och lagt den på köksgolvet och där ligger han nu och sover..

Sötnosen.. ♥

Igår var vi ute en snabbis på ön, för att hämta svärisarnas bil då våran ska in på verkstaden i förhoppning om att få nytt hjullager denna gång.
Sanna ville då visa sina färdigheter i vattnet, att hon nu vågade simma under vattnet. Men det förutsatte att pappa ville stå en bit ut i vattnet.. Vilket han gjorde, men Sanna tyckte ändå inte det var tillräckligt långt ut, så jag drog upp byxbenen och vadade ut. Då blev hon nöjd och satte genast igång med att simma under vattnet.. Mammas duktiga tjej.. ♥

Sen skulle hon upp på bryggan för att dra in flotten som låg en bit ut, men hon var inte tillräckligt stark i armarna så hon bad mig om hjälp. Där stod jag då i vattnet och tänkte att kan hon ta sig upp på bryggan från vattnet, så kan jag det också.. Och skulle börja klättra..

Kände att brädorna var snorhala, men tänkte att, jag kan…
Men vet ni, det kunde jag inte. Mina fötter var alldeles för stora i förhållande till det lilla utrymme som fanns där, så jag halkade med foten och dråsade i vattnet igen. Dock inte hela jag, men iallafall en bra bit upp på låret. Kände ju att det gjorde lite ont i stortån, men tänkte inte mer på det, förräns jag såg att vattnet färgades rött.. Shit, jag blödde.. Tittade på tån och såg att nageln på vänster sida hade slitits bort från tån, inte hela nageln utan en liten bit av den vid nagelbandet..

Såg också att jag hade fått in bark under den trasiga nageln, så där står jag och böjer nageln bakåt ännu mer för att se till att få bort all bark.. Höll på att få panik på grund av min hypokondri, så ni kan ju tänka er alla tankar som flög igenom skallen där och då.. Blodförgiftning, svåra infektioner och kallbrand.. För att till slut bli tvungen att amputera stortån..

När man som hypokondriker befinner sig i en sådan situation är det inte lätt att tänka klart och rationellt på annat sätt än att se till att få bort så mycket skit från såret som möjligt för att minska riskerna.. Haltade sedan upp på stranden och bad Erik att hämta bilen så att jag snabbt kunde ta mig upp till svärisarnas hus och där göra rent såret ordentligt..

Söta Sanna hjälpte mig att rengöra såret. Plockade fram en sax så att jag kunde klippa av nageln, tog fram något som liknade Desivon för rengöring och sen plåstrade om sin skadade mamma..

Så hjälpsam och omtänksam var min älskade dotter igår.. Och som den blödiga mamman jag är så fick jag tårar i ögonen av tacksamhet. Älskar verkligen henne av djupet av mitt hjärta..

Så nu sitter jag här med en tå som gör ont och som jag måste ”slå” in för att överhuvudtaget kunna ha skor på mig.. Ska snart åka iväg med bilen, när bilen är klar sen så bär det iväg till ön igen.

Ska inte bada den här gången och definitivt inte klättra på snorhala bryggor utan jag ska sitta i säkerhet på stranden och titta på..

Just det, glömde ju berätta, Andreas berättade att det har åskat och blixtrat här under natten och jag har inte hört ett ljud, så jag har verkligen sovit djupt..

Ha iallafall en fortsatt underbart varm och solig onsdag.. Kram

Godmorgon. Sitter här på balkongen i tidig morgontimma. Tokslocknade redan vid 19-tiden igår, så visst har jag fått sova, även om jag kunde önska att få sova längre.. Gick upp vid 3 och gjorde kaffe. Trodde att Andreas sov så jag gick in för att kolla, men hoppsan.. Där satt han visst och spelade på datorn.. Klockan 3.30..    Bestämde mig raskt för att han INTE får gå och lägga sig. Kanske låter grymt, men vi måste få in honom i normala sovvanor igen på något sätt.. Bestämde mig också för att gå ner och kolla om det fanns någon tvättid nu till klockan 6 och visst fanns det det.. Så för första gången så ska jag ner och tvätta så tidigt.. Men det är bra, för då kan jag sätta på mig nytvättade kläder sen.. Andreas tyckte jag såg ut som ett troll i håret och bestämde sig för att ta ett kort.. Alla som känner mig vet hur mycket jag avskyr att bli fotad, om jag inte själv tycker jag ser bra ut.. Men vad fan, this is me at four o’clock in the morning..

Bilden är inte på något sätt retuscherad.. Jag ser ut så här..

Det kunde varit värre.. Jag hade kunnat se ut så här:

Får vara glad för det lilla i livet också..

Hallå på er.. Skönt att det börjar bli lite svalare ute nu. Var ner till centrum tidigare idag och på hemvägen kom det små stänk.

Inte tillräckligt för att svalka, men jag stannade upp och böjde ansiktet upp mot himlen, för det var så skönt att få lite regn i ansiktet..
Gick förbi Hevenly Ink här i Å-berga och blev sugen på att tatuera mig igen.

Jag skaffade en elefant på höger arm, vid axeln för typ 18 år sen. Och har ända sedan barnen föddes velat tatuera in deras ansikten på armen.
Men då det är svårt att veta om tatueraren är tillräckligt bra för att det ska bli bra.

Bilden kan ju bli i princip hur som helst. Pratade med en kille som jobbar där och han berättade att han vet inte hur många som kommit till just honom för att ta bort dåliga tatueringar.
Så jag har släppt den tanken.

Har ju alltid sagt att jag kommer aldrig någonsin att tatuera in ett namn på mig då man inte kan garantera livslång kärlek, så det går bort.
Men barnens namn däremot.. Barnen är ju en livslång kärlek. Det är en förälders förbannade plikt att älska sina barn, regardless..

Så det är vad jag ska göra nästa måndag. Tatuera in barnens namn på vänstearmen, uppe vid axeln..
Har hittat ett typsnitt jag verkligen gillar. Gå in på dafont.com och sök på Angel Tears, så förstår ni vad jag menar.

Vill ha det enkelt men ändå vackert..

Nu tänkte jag lägga mig i badet en stund för lite svalka. Sen ett glas rosé, sen sängen.
Sov dåligt natten till idag på grund av att det var på tok för varmt, men nu känner jag att det blåser igenom fönstret, så jag hoppas det ska bli lättare att sova inatt.

Kram

God kväll på er alla fina vänner.. Äntligen kväll.. Har legat i sängen framför ett öppet fönster hela dagen. Har inte orkat röra på mig.. Pust.. Det är varmt.. Mycket varmt, men jag gnäller inte. Det här har jag längtat efter sen förra sommaren tog slut..

Men det får nu gärna regna lite, så att inte allt dör..

Var ute på ön igår igen. Erik och ungarna badade i havet, medans jag satt och höll hov..
Det är ännu så länge lite för kallt för att jag ska våga mig ner i vattnet. Minst 28 grader ska det vara för att jag ens ska tänka tanken på att bada..

Åt som vanligt god middag hemma hos ungarnas farmor och farfar. Andreas och farfar rök ihop lite, men Andreas är inte den som tar skit. Han svarade tillbaks.. Och det med besked. På ett sätt är jag stolt över att han vågar säga ifrån när det är något han inte gillar, för det hade jag aldrig vågat göra mot en äldre när jag var i hans ålder, fast samtidigt tycker jag att han ska respektera att det är farmor och farfars hem och där är det dom som bestämmer.. Känner mig kluven över hur jag ska förhålla mig i en sådan diskussion.

Fick möjlighet att tvärslockna i solstolen igår också. Men som tur var så hade jag inte solen direkt på mig, så jag slapp bränna mig. Har istället fått mörkare färg på armarna nu.. Me like.

När det sen var dags att åka hem så hade Sanna bestämt att nu skulle hon med hem. Hon sprang in för att packa ihop sina saker, men vi sa att det behövs inte. Vi skulle ju komma ut igen dagen därpå, det vill säga idag, så då kan vi ta sakerna. Hon missförstod oss och trodde inte att vi skulle ta henne med hem, så det blev ett litet utbrott där, innan hon lugnade ner sig så vi fick förklara.

Hon var så glad över att få komma hem och jag var glad över att äntligen få hem min älskade dotter efter snart 3 veckor. Men det blev ett kort besök här hemma för hennes del, för redan idag på morgonen så ville hon nu åka tillbaks till farmor och farfar för att följa med dom till landet.

Jag klandrar henne inte. Här hemma bor vi trångt just nu, så hon och hennes bror delar rum. Hos farmor sover hon i eget rum. Anledningen till detta stavas Socialtjänsten, som lade sig i våra liv, utan att ha något att gå på och sen började hysta runt oss till olika boenden. Men sen i september 2008 bor vi fyra alltså i en liten 3:a.. Men jag hoppas vi snart ska få en större lägenhet.

Anmälde Socialtjänsten för det här, men tyvärr så gick inte ens Hovrätten på vår linje, utan gav socialtjänsten rätt. Dom får nu alltså bete sig hur jävligt som helst mot människor som inte gör annat än kämpar för sina barn. Detta för att i utbildningen till socionom ingår inte att lära om diagnosbarn.. Men det ska bli ändring på det nu.. Nu jävlar ska soc få vad dom tål.

Några har redan lyckats täppa till att ingen i Sverige som har barn, ska behöva få sin el avstängd någonsin. Där MÅSTE socialtjänsten träda in och hjälpa. Vilket jag tycker är väldigt bra.. Själv har jag fått två stycken socialsekreterare sparkade för tjänstefel..
Känner ni att ni vill hjälpa till att förbättra situationen för många barn som,trots vad politikerna säger, lever i misär i Sverige år 2010. Gå då in på Fattigsidan.se och bli medlem. Det kostar ingenting, annat än ditt engagemang..

Nu släpper jag det här. Har tagit mig ett glas rosé och tänker bara sitta här och slappa. Koppla av helt enkelt. Men jag saknar min tjej..

Snart börjar hennes fritids igen och då kommer hon hem.. Längtar redan..

Ha en fortsatt underbar och varm söndag.. Kram

Läste Hasses gästinlägg han gjort på Maggans blogg, om att låta var och en göra som dom vill, så länge man inte skadar någon annan.

Det han tog upp här var det här med ålder, att visa på att det är ok att ändra riktning i livet oavsett hur gammal man är. Att få dejta vem man man vill, oavsett ålder.. Att skaffa tatueringar oavsett ålder..

Väldigt åldersfixerat, känns det som, trots att han ville påvisa annat… Fast visst har han rätt, låt var och en göra det som gör dom lyckligast, så länge man inte skadar andra. Men jag blev nyfiken på Hasses toleransnivå när det kommer till andra saker, till exempel tjejer som är överviktiga, för jag tror att alla har en akilleshäl.. Jag skrev en kommentar om hur Hasse själv skulle reagera om det var så att han själv eller någon av hans kompisar en dag skulle falla för en tjej som bär på ett antal kilon för mycket.

Frågan är om dom är lika toleranta då? För det är allmänt vedertaget att tjocka tjejer behandlas annorlunda jämfört mot smala tjejer. Att tjocka tjejer på något sätt är lägre stående varelser.. Att tjocka skulle vara IQ befriade.. Att tjocka endast är intresserade av mat, att smälla i sig så fet mat som möjligt. Ingen tanke alls på att det finns dom som är tjocka på grund av sjukdomar av olika slag.. Fast där är faktiskt smala tjejer mycket jävligare än killar.. Där är det klart mobbing.. Inte alla, men många.. Framför allt alla dessa klonade tjejer från Stureplan.. Fördomar, jag vet, men testa att skicka dit en tjock tjej så får ni både se och höra hur dom beter sig..

Jag och en väninna till mig, båda lika överviktiga, kom på idén att gå till Stureplan iklädda mysbyxor med en varningstriangel på arslet och texten LGF.. Ja, långsamtgående fordon,alltså.. Undrar vad som hade hänt då?

Kommer ihåg på den första bloggträffen jag var med på. Där var det så tydligt.. Killarna flockades runt dom smala tjejerna, som flugor flockas runt en hög med skit.

Jag bryr mig inte, men det fanns säkert dom som gjorde det. Visst hade det varit trevligt att få uppmärksamhet, absolut, det sticker jag inte under stol med, för det är något vi tjockisar väldigt sällan får. Uppmärksamhet.. Att verkligen få chansen att visa vår personlighet, utan att bli förpassade till ett underlägset stadie.

Jag vägrar förpassa mig dit. Jag är jag. Jag har alltid varit överviktig. Alltid. Det finns bilder på mig från min ungdom, där folk sagt att, jamen där var du ju smal. Ja, om man jämför med idag så var jag nog det, men med den tidens mått mätt, så var jag överviktig även då.

Vad är det som driver människor att hela tiden hålla på och banta och försöka göra sig till någon man inte är? Varför kan inte det vara accepterat att alla är olika och att det är ok? Skulle jag, som nu är överviktig, ställas mot en smal tjej med stor byst, säg i 20-årsåldern, om ett jobb, där det klart framgår att jag har mer erfarenhet, vem tror ni får jobbet?

Har faktiskt befunnit mig i den situationen ett antal gånger och jag har förlorat varje gång. Ser inte tillräckligt bra ut, är inte tillräckligt smal helt enkelt.. Även om dom som anställer säger något helt annat, så vet jag att det är det dom gått på. För annars borde ju jag med min fleråriga erfarenhet fått jobbet, eller hur? Så kom inte och påstå att jag inbillar mig. Senast det hände var faktiskt inte för så länge sen, 3 år, då var jag 40 och sökte ett jobb som en tjej på 20 år fick. Jag kollade faktiskt just för att få mina farhågor bekräftade… Men idag är barnen mitt jobb och mina barn älskar mig oavsett hur jag ser ut.. Och jag får betalt för det..

Läste kommentaren som Anki skrev på Hasses inlägg. Så tydligt tecken på hur samhället ser ut idag. Vara smal är tydligen det enda som betyder något. Att klä sig så att man får maximal uppmärksamhet från killarna. En sak bara, en tjej som är tjock och då menar jag riktigt tjock, nu pratar vi storlek 52-60 i kläder, kan aldrig någonsin vara sexig i  kort kjol eller tight tröja. Det är inte sexigt att visa hängmage eller lår som får brännmärken för att dom går ihop. En tjock tjej är sexigast när hon klär sig efter hur hon ser ut. Framhäva det som är snyggast, som till exempel midjan.. Eller kanske bysten?  Och döljer det som man vill dölja.. Men aldrig en midjekort tröja om man har hängmage. Det är inte snyggt..

Bild tagen från Failblog.org

Sen har vi det här med one-night-stand. Om en kille har det anses han vara hingst och hamnar högt upp i hierarkin, medans en tjej som bejakar sina sexuella lustar, fortfarande anses vara lösaktig och en slampa som hoppar i säng med vem som helst.

Varför är det så? Vi lever ju faktiskt i Sverige år 2010 och har inte kommit längre än så i vår toleransnivå. Suck..
Som Anki även skrev i sin kommentar, det finns alltid två sidor av samma mynt.

Vilken sida väljer du??

Godmorgon på er alla fina. Hur kan det komma sig att när man vet att man får sova hur länge man vill, så vaknar man ändå alldeles för tidigt?

Idag är det lördag, vilket betyder sovmorgon.. Trodde ni ja.. Upp och hoppa redan klockan sex på morgonen. Varför blir det så?
Vill ju få sova till åtminstone 8 eller 9 på morgonen, men nejdå, då ska kroppen jäklas med en och verkligen se till att komma upp så tidigt som möjligt…
Hmm, undrar vad min kropp vill göra då då, eftersom den vaknade så tidigt? Ja, ännu har jag inte hört något om det, så jag passar på att ligga i sängen iallafall och bara slappa..

Tänkte lägga ut två filmer på min älskade Märta Maräng, vad hon gjorde igår..

Står nu i kön på att få komma in på cirkusen..

Ska försöka fota därinne och lägga ut på bloggen, så håll koll

Klart man ska popcorn på cirkusen..

Klart man ska ha en snurra..

Sanna var jätteledsen över att ha missat kamelridningen, men blev glad igen då hon fick sitta på en kamel. Just nu elefanter i manegen, en av dom bajsade just ner stolen som den sen satte sig på

Elefanterna var då avslutningsnumret, så nu sitter jag i bilen på väg hem. Första gången jag bloggar så direkt.. Ha det bäst alla fina.. Kram

Goder afton. Idag har Andreas iallafall varit på bra humör, för idag stod ett besök på Gröna Lund på schemat.. Har gett mig den på att få ut honom varje dag nu och nu hade han bestämt sig för Gröna Lund som sagt var.. Han hade vid ett tidigare tillfälle sagt att han inte ville gå dit, så det var kul att han nu sa att han ville gå..

Visst ser han tuff ut i sin gröna hatt och sin luftgitarr.. Själv var jag tvungen att gå runt med en rosa plasthatt som Andreas vunnit åt mig. Har själv inga foton på det, men det kommer säkert denna tjej publicera..

Yepps, finaste Maggan i egen hög person sprang vi på där. Så håll utkik på hennes blogg.. Andreas var en toppenkille hela dagen. Vi passade på att åka Kvasten, då ingen av oss åkt den förut. Fick sparka av mig skorna för dom trodde att jag kanske skulle tappa dom annars. Och det blev lite obehagligt, för jag fick för mig att jag skulle slå i fötterna precis överallt så jag drog upp benen under mig.. :-/ Men det gick bra ändå och kul var det, så åker ni dit, åk Kvasten.. Nu sitter jag i hemmets lugna vrå igen, med ett glas rose. Ska snart krypa ner i sängen för imorrn står ett besök i Waxholm på schemat och på kvällen ska jag och min älskade Märta Maräng gå på cirkus, medans grabbarna får roa sig bäst dom kan själva.. Så godnatt med er och ha det bäst, whereever you are.. Kram

Snodde bilden från Maggans blogg.. www.magdalenagraaf.se/grona-lund